Världens sämsta dag, idag är det en sån där dålig dag. Jag hatar att jag är sjuk så jag bara kan vara inne och inte får göra någonting. Jag vill träna och gå ut i det pissiga vädret, sen vill ja se antes match. Och göra något vettigt utan att det känns som om jag ska dö. Igår då jag gick uppför trappen kändes det som om jag sprungit ett maraton. Jag hatar att jag måste vara hemma i morgon också. Sen känns det som att allt hatar mig också. Då jag inte har något att göra och är såhär rastlös börjar jag alltid tänka, massa hemska tankar, hur mycket jag saknar mamma och pappa. Hur mycket jag ibland önskade att jag bodde hemma fortfarande. Men sen skulle jag ångra mig så fruktansvärt, för jag har det så bra nu. Men man inser inte att man har förlorat något förän det är borta. Det känns verkligen som om jag är inlåst i mitt eget hem, men det är jag ju på ett sätt. Bara tanken på frisk luft får mina lungor att dra ihop sig och bilda största hostattacken.

Klockan 7 har jag msn-dejt med Ellen och Linnea, det är det mest spännande som sker idag.

Nu ska jag sluta klaga och se om jag hittar någon film jag kan se, eller liknande. Sen ska jag nog ta mig lite glass också. Sen ska jag nog låsa dörren också. Bara så ni vet!